Linnea Lundin

Vi knäppte på Tsatsiki filmerna. Snacka om underbara!
Här är några fina stunder.  Vid 09.10 när Niklas säger "Ser du vad det står där?" dog vi av skratt.

Här blir jag känslosam vid 00.40

Och här gråter jag vid 00.50

Nu är det dags för den årliga släktmiddagen hos farmor och farfar med hela tjocka släkten.
Därifrån sliter jag mig lite tidigare för att ta mig hem till födelsedagsbarnet Josse! ♥
Mer eller mindre smickrande bilder på mig och 17-åringen! 

Vare sig hon är smickrande eller ej, så är hon en av de viktigaste människorna i mitt liv. En mer underbar människa är svårt att finna. Det är otroligt fina minnen du gett mig, minnen jag aldrig glämmer. Och dig vill jag skapa fler med. Jag skulle kunna fortsätta att skriva om hur underbar du är och allt sånt, men det hoppas jag att du redan vet. Så jag förklarar min tacksamhet över vår vänslap med ett: JAG ÄLSKAR DIG!
Och ett riktigt stort Grattis!

Sätta på julmusik på spotify och plocka ihop i rummet och kanske börja fundera ut de sista julklapparna? Noll motivation. Krypa ner framför en till film? Pang!

Allt känns fel, att det är julafton om 3 dagar?! Jag har alltid älskat julen. Vid denhär tidpunkten brukar jag vara i full färd med att slå in klapparna, vara förväntansfull och längta till tusen. Mysfaktorn har varit på topp och jag har på nåt sätt gillat stressen. Den stressen har inte slagit mig än. Kan bero på att jag undvikit allt? 
Jag har insett en sak. För att älska julen krävs en stabil grund att fira den på. Och iår är det annorlunda. Ångest. Det är vad jag känner inför fredag. Jag vill inte ha jul.

En höst, 185 avsnitt senare. Nu har jag sett klart Andra Avenyn!

Vaknade vid 11, fick i mig mina värktabletter, däckade och vaknade halv 4 igen. Snacka om effektiva. Tror jag är lite småhög hela tiden.
Haft världens finaste Julia på besök och nu ligger jag i sängen och kollar på Sunes Jul. Helt underbart. Jag skulle kunna adoptera Håkan!

I fredags morse, efter 3 timamrs sömn kände jag mig så fruktansvärt trasg. Går inte att förklara hur, men kände mig bara så fruktansvärt trasig. Allt jag har haft att grubbla på kom över mig när nervositeten inför operationen steg. Tröck i mig min gröt, gråtandes av nervositet.
Fick lugnande på sjukhuset och la mig på operationsbordet. Vaken under operationen med musik på högsta volym i öronen. Dom snittade upp i tandköttet, borrade sig ner i benet i tandköttet där dom sedan klyvde tanden som fanns i 3 bitar. Tog bort tanden och sydde igen. Ungefär så gick det till. Så fruktansvärt skönt när det var över, jag var så himla nervös. Och under operationen hörde jag borrarna och jag låg och sprätte med benen av nervositet.
Vinglade ut från sjukhuset och jag minns inte när mamma spang in och köpte tidningar åt mig. Var lagomt borta resten av dagen. 

Idag har svullnaden gått ner ytteligare, men däremot är smärtan värre. Går konstant på starka värktabletter som jag blir slö och trött av. Där har min situation just nu.
Nu ska jag fortsätta min kväll med Sunes Jul.

Skolan, ett matteprov som vi inte ens behöver diskutera och en shakespeare pjäs. Där kan ja tillägga att jag hatar teater och sånt. Så ni förstår hur entuseastisk jag var inför detta?
Dock gjorde några av grabbarna i min klass en helt underbar tolkning av Hamlet. Så fruktansvärt kul.
En snabb vända ner på stan och övningskörning hem. När jag var hemma hade jag bokstavligt talat ingen känsel i fötterna, jag kunde inte röra på tårna. Plus att dom hade blå-röda fläckar överallt. Såg ganska läskigt ut, ungefär som köldskador. Men ett varmt bad senare var jag på G igen. Fastnade lite för länge på skype med Julia och nu har jag en aning ångest inför operationen på fredag. Det är ganska så snart!
Och inatt kommer jag nog somna grubblandes på livet. Har en underlig känsla i kroppen. Vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig just nu, för jag har inte riktigt klurat ut sanningen. Det var allt för mig ikväll. Godnatt.

Ett luciatåg i kyrkan tidigt imorse. Minsta lillebrodern var stjärngosse och sockerbagare. Ganska fin och härlig stämning, minns för 5 år sen då jag stod där framme med ljus i mitt hår. Duktiga var dom iallafall.
Detta följdes av en skoldag och ett tandläkarbesök. Nu är jag helt slut och tänker slockna till ett avsnitt av paradise. Godnatt.

Denna kommer vara omslingrad runt min kropp på nyår. Där jag springer runt med mina frusna ben på klackarna från HM och skålar in det nya året. Vero Moda 359:-

Efter provet på fordonskännedom bjuder läraren på pepparkakor, julmust, godisbilar och finsk julmusik i verkstaden. Lite småcharmigt sådär, eller?

Grubblar på mycket, allt mellan himmel och jord just nu.
Och samtidigt går allt i en jädrans fart här, har ni insett att det snart är jul? Skolarbeten betas av ett efter ett, och inte en enda klapp har jag införskaffat. Och snart är det dags för operation. Shit.
Svettades lite på friskis på ett jumpapass direkt efter skolan med Anna och hennes mamma iallfall. Skön känsla i kroppen nu, och snart är det säsongsavslutning av Greys!
Det var ungefär det jag ville få ur mig ikväll. Tack och hej.

Världens bästa mamma gav mig en julkalender med smink. Inte illa.

Hemma efter en lång skoldag, funderar på att plugga eller nåt liknande, lite körkortsteori kanske?
Ikväll tar jag emot Erika som nattgäst när mamma är bortrest. Vi ska mysa till det ordentlig med tacos, film, godis och en jäkla massa catch-up!


Bilder från ett av alla våra balkonghäng i somras.

Tillägg: Fick en söt kommentar jag tänkte svara på, tack. Och jag har i princip bestämt mig för vilken av operationerna det kommer bli i vår. Den där risken för att tappa känseln över vissa delar av området kring hakan är, då jag typ kommer vara klar med allt va tandställning heter inom ett år. Många tankar snurrar kring detta, men i 90% av fallen går det bra och man får behålla all känsel. Skulle jag ändå ha oturen på min sida behöver det inte betyda hela området kring hakan, kanske bara en liten punkt. Så just precis nu lutar mina tankar åt detta, jag berättar mer om allt så fort jag vet mer. Just nu ska jag fokusera på den första, som sker om 2 veckor.