Linnea Lundin

Det är sådanahär gånger man verkligen känner hur stor saknaden är. Sådana här dagar och alla andra.
Men när jag satt där på stolen, tyst i mina tankar gick det inte att hålla tillbaka dom. Sakta men säkert började dom rinna ner för min kind. Tårar fulla av kärlek, längtan, saknad och minnen.
Du gjorde mig till en bättre människa, du gjorde mig till den jag är idag.
Känslan av att du inte längre finns här med mig förstör mig. Tomheten, ilskan över att du inte fick mer tid, kärleken jag vill ge dig, minnena du skapade för mig. Allt.
Om det finns ett liv efter det vi lever nu, om en himmel existerar, vet jag att du finns där nu. För du var en av de godaste människor jag någonsin lärt känna. Och jag hoppas kunna träffa dig där någon gång.
Åter igen få känna din varma kram eller få höra din underbara röst. Jag skulle kunna ge hur mycket som helst för det. Det vore mer värt än tusen röda rosor, mer värt än tusen lyckliga dagar på denna jord.
Du gjorde så mycket för mig, visade kärlek, brydde dig, älskade mig. Dina barnbarn var det bästa du visste, och du var min ängel, min bästa vän.
Tack för allt du gett mig. Men allt jag vill just nu är att ha dig här, en sådan dag som denna som komma skall.
Jag älskar dig


Ögon av sorg söker himmelens stjärnor
som sprider sitt ljus på den väg där vi går.

Sträck ut din hand och finn en hand i din,
så gjorde jag och fann din hand i min.
Sträck ut din hand och bygg en mänsklig bro,
vi bygger från land till land,
sträck ut din hand.