B

Jag lät den falla. En tår. Satt mig ner och kände mig närmare. Vill ha det som förut, men går runt i vetskapen om att det aldrig kommer ske.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0