Standing where you left me

Börjat skriva, suddat, börjat om och suddat igen. Jag vet inte riktigt vad jag vill förmedla eller förklara, samtidigt som jag vill kasta ur mig tusen ord och känslor. Kan nog förklara det med att jag inte riktigt hittat sanningen, men att jag börjar inse mer än jag trodde.
Man uppskattar inte saker tillfullo när man har det, man inser hur mycket det betyder först när man mister det.
True.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0