Jag gråter bara i regnet
En utsida till synes stark. Stark för att klara av en vardag med ett leende. I hopp om att detta leende bygger upp en annars trasslig insida. Men när omvärlden blundar eller inte ser, blir leendet vagare och sanningen kommer fram. En utsida är alltid en utsida. Man kan inte alltid döma genom den. Den kan visa en ärlig sanning med ett leende, samtidigt som detta leende betyder ärlig lycka och kärlek kan det på samma gång vara en fasad för att dölja ett trasigt inre. Dessa två kan komma ut ur samma uttryck, men samtidigt vara lika ärliga för det, fast med olika mening.
Det finns stunder insidan och utsidan är närmare varandra, nu är en sådan. Jag känner mig vilsen och lite rädd. Samtidigt som livet är fint, det bjuder på så mycket. Känslor i olika former som inte riktigt kan placeras. Känslor som kan. Tankar som inte riktigt kan placeras. Tankar som kan. Vet inte riktigt vart jag vill komma med denna text. Vet nog inte riktigt vart jag har mig själv just nu.
Det finns stunder insidan och utsidan är närmare varandra, nu är en sådan. Jag känner mig vilsen och lite rädd. Samtidigt som livet är fint, det bjuder på så mycket. Känslor i olika former som inte riktigt kan placeras. Känslor som kan. Tankar som inte riktigt kan placeras. Tankar som kan. Vet inte riktigt vart jag vill komma med denna text. Vet nog inte riktigt vart jag har mig själv just nu.
Kommentarer
Trackback
