Linnea Lundin

Så utbrast mamma igår, och de ligger nåt i der. Det hände nåt då, de liksom vände. Nu känner jag mig som en människa med smärta, tidigare kände jag mig inte ens som en människa. Mer som en stor böld, eller en grovt utveclingsstörd och skadad 3 åring som inte klarar av något.

Så trots lågt humör idag startar jag nu musiken på hög volym igen, för att faktiskt intala mig att de är på bättringsvägen. Livsgnistan är åter! Måste bara gräva fram den idag, så som den var där igår.