Realize that the world is yours
Vaknade av att Fia åkte till jobbet. Ännu ett jobbigt hejdå. Sen blev det storhandling! Mat i X antal kilo. Willys, ÖB, citygross osv. Det närmar sig med stormsteg!
En hejdåfika med farmor och farfar hos far och sen en sväng till Ove Jansson med Emma. Lite häng hos mig och sen ännu ett jobbigt hejdå. Kärlek till er!
Det är inte så att jag inte vill åka, det är bara det att jag inte vill lämna. Förstår ni hur jag menar?
Och jag som är så jäkla blödig av mig i allmänhet har gråtit tusen tårar idag. Jag är inte färdig med Gävle än. Men jag tror jag behöver komma bort ett tag också. Det blir kul, spännande och nåt nytt. Det är bara det att det är jobbigt nu för stunden.
Härjat fram och tillbaka med packning, hämtat släp, konkat kartonger osv. Men nu, några tårar senare och lite värk i ryggen så är släpet färdigpackat och bilen rullat 05.00 imorgonbitti. Så nu behöver jag lite sömn. I min säng. I mitt rum. Med Gustav på en madrass nedanför. Sista gången på länge. Njuter. Och ikväll är det ett sånt lugn i mitt rum. Kommer sova gott.
Fått ett jättefint blombud har jag också fått idag! Och nu på kvällen slappnat av med mamma och Gustav framför tvn. Godnatt!
