Linnea Lundin

Solen stekte på takterrassen i lördags när jag och Frida la oss där. Gött häng! Men hade ändå ingen bra dag. Formen kändes inte som den skulle. Jobbade 16-20 och mycke riktigt blev det en total, jävla skitdag. 

Hemma var det förfest för vissa, medan jag höll mig hemma. Natten blev ett helvete då de ena efter det andra dök upp och panik-ångestattackerna var ett faktum. En ren helvetesnatt helt enkelt. Söndagen startade inte bättre heller. Tårar, sen bara en grå och hemsk dag. 

Är dock evigt tacksam för vänner i stunder som dessa. Som faktiskt sitter vid ens sida, och visar sitt stöd. Så mycket kärlek. 

Skypade även med Julia och ett långt samtal med O, om livet och allt som hänt det senaste dygnet. Så jävla tacksam för alla fina själar i mitt liv. Priceless. 

Men tänk så fort livet vänder. Så fort en olycka är framme. På ett blinkning kan hela livet falla samman. 

Lite som Kapten Röd redan sagt så bra, "Nio månader tar livet att bli till, men blott en tiondel sekund slocknar de på"

Det ända positiva med helgen var nog att Mathilda är tillbaka. My partner in crime. Välkommen hem!

 

Måndagen startade med ett möte och slutade med tacomiddag och sen en öl på Olearys uteservering med Mathilda, Linnea och Frida. Bra med vänner som uppehåller en med fina stunder när humöret inte är på topp. En öl i sommarsolen slår liksom aldrig fel. Frida sov över sen, med madrass på golvet. Kändes som en klassisk sleepover man hade när man var fjorton. Då man sov över hos sina kompisar om helgerna. 

 

Idag tisdag. Tröstshopping och sen pannkaksmiddag framför allsången med Axelsson, Emma, Mathilda, Frida och Annie. Bra tisdag. Tror vi ska avrunda kvällen snart med en film och somna i soffan. Sömn behöver jag iallafall, de är ett som är säkert. Vi hörs!