I mina ögon så kommer du att falla
Vad är det med mig och alltid vara en sån jävla tidsoptimist? Jag är fullt medveten om det, men hjärnan arbetar ändå konstant emot den vetskapen. Tiden vs Linnéa 1-0.
Hur som, jobbade 12-20 idag och drog direkt till gymmet med Tilda efter. Fan känner hur träningsvärken i ben och mage kryper sig på...
Kvällshäng i soffan med roomiesarna, go stämning och livet är bara bra. Hamnade i en skrattattack med Mathilda för en stund sen. Ni vet då man är för trött för sig själv och kan inte sluta skratta. Denna gång var det över att vi fan inte är bra på nåt som vi skrattade åt. Tragiskt men sant.
Här ligger vi nu, delar säng, utan lakan eller nåt och oduschade efter träningen. Nån som vill dela säng med oss?
Kommentarer
Trackback
